U-KISS - Stop Girl

Jag har velat gjort det här inlägget i flera dagar men det har hela tiden kommit saker emellan. Men nu äntligen! U-KISS  har i veckan kommit ut med sin nya låt som dessutom är huvudspåret på deras sjunde minialbum med samma namn.

Till och börja med måste det nämnas att videon förekommer i två versioner, först den svart-vita och sedan en i färg. Dock är den i färg svår att få tag i och jag har klumpat mig och tappat bort länken till den färgglada "dolda" videon på Youtube. Strunt samma, jag föredrar den i svartvitt facktiskt!

När man granskar texten till Stop Girl så är den ganska gripande då den handlar om en kille som älskar sin flickvän men de har så mycket stridigheter och liknande mellan sig att han nu är trött och vill lägga av. En text som ger videon och låten ett djup. Musiken känns väldigt mycket som U-KISS också, man hör att det är en av deras låtar och det är ett bevis i min värld för att man hittat sin egen plats som band/musiker. Man ska ha det där egna soundet. 

Till detta tycker jag den här svartvita videon faktiskt passar, den blir på något sätt stilren och låter låten få det utrymme den förtjänar. Trots det blir det inte tråkigt. Hur kan det bli det när snygga killar dansar så pass bra som pojkarna i U-KISS gör? Det ser även genomtänkt ut med kläder m.m. som gör att man får kontraster i videon med olika mönster och färger. 

Appropå dansen, så måste jag säga att mina favoritögonblick är när  två av killarna, jag tror det är Kevin och Soohyun, (sorry alla Kissmes om jag har fel!) dansar ensam med en tjej. Speciellt Kevin på det schackrutiga golvet. Både coolt och HOT! För övrigt så är det just dessa kvinnliga bakgrundsdansare som ger videon något nytt, vad jag minns har de inte haft så här många olika kvinnor i en video tidigare?

Tidigare har jag sagt mig inte vara något särskilt stort fan till U-KISS men de senaste dagarna har det gått upp för mig att de på löpande band serverar låtar jag verkligen gillar, kanske är det dags att tänka om?

SPICA - I'll Be There

Det första jag tänkte när jag hörde den här låten var "schlager", den skulle utan vidare passa in i melodifestivalen, gärna för ett par år sedan. Med detta menar jag egentligen inget negativt om SPICA, för att vara en så pass ny grupp (de debuterade i Januari i år) så känns de rutinerade och just den här låten får i alla fall mig att gå runt och smånynna I'll Be There om och om igen.

Budskapet i texten handlar ju främst om tillit och delad styrka, det låter som om tjejerna sjunger till sina "pojkvänner" att de inte alltid behöver vara starka och ensamma utan att de stöttar varandra. Ett budskap som faktiskt känns lite passande. 

Sen kommer det då till videon. För mig kändes den ganska tråkig, jag tror jag ledsnat på att se ett gäng tjejer dansa i ett nästan helt vitt rum i över halva videon. Något positivt om det är i alla fall att de har jeans på sig under de scenerna, inga kortkorta kjolar eller shorts som visar kilometervis med ben (även nu om de visar rätt mycket hud mellan tröjan och byxorna samt i hålen runt knäna). De spelar på en coolare och kanske lite oskyldigare stil som jag själv föredrar, i alla fall för de här flickorna.

Sen kommer vi till DJ-båset. Jag kan bara säga "No freaking way, de har en ko!". För att ha gått från en ganska medelmåttig video så blir de lite mer intressant, det sticker i alla fall ut. Jag fann mig själv sittandes och leta efter den där kossan genom resten av videon första gången jag såg den.

Hur känns då enheten? Det är ju inte en dålig video eller låt, men det är inte världsomvälvande heller utan ganska medelmåttig. Jag måste tyvärr säga att inte ens en ko kan göra att vi kommer ifrån det. Men den är värd att lyssna på emellanåt ändå, speciellt när man behöver lyftas upp av något.

Full fart!

Full fart frammåt! Det känns i alla fall som om det är mitt livs motto just nu. Ibland skulle jag bara vilja stanna upp, ta ett djupa andetag och bara vara. Men jag har inte tid och inte ro till det heller.

Idag blev jag väckt runt sextiden av en leksugen och lite galen kattunge på 4 månader. Hon studsar upp och ner på ett sätt som får mig att fundera om hon har fjädrar fäst under fötterna. Och lagom till dess att jag absolut inte kan somna om igen så lägger hon sig nöjd i sängen och somnar om.

Det har varit full fart efter det, bäddat sängen, ätit frukost, kollat lite på Vakna med the Voice. Nu är det två timmars föreläsning om värdegrunden som gäller och sen  blir det att läsa nära nog 70 sidor studielitteratur, gärna lite till så jag ligger lite före. Planen är också att kanske hinna med att tömma diskmaskinen ta reda på lortdisken på bänken och i kväll blir det en timmes träning innan jag äntligen kan slappna av. 

Jag vill ha tid att kolla på Bones-avsnittet som jag tror kom ut igår, kolla lite uppdateringar från Eat Your Kimchi och kika lite mer på Running Man, men det kanske är lite för mycket begärt... Nu när jag tänker på det kanske jag kan överlåta på sambon att ta reda på disk och tänka ut lite middag idag, han har i alla fall inget träningspass idag. Hehe! det kan han få lov att fixa!

Yosh! Dags att ta tag i dagen, vi får se vad som sker. Fighting!

Bilden på katten är tagen igår när hon åter fick ett busighetryck ^__^

G-Dragon - Crayon

Det första jag tänkte när jag startade videon var "OMFG! Nu gäller det att koncentrera sig här. Vad tänkte de på?" Efter att ha kikat på videon några gånger nu efter varandra så blir låten lite lättare att hantera men det kommer nog inte bli en av mina favoriter.

Jag blev så kär i G-Dragon's That XX att mina förväntningar nog var på ett annat plan. That XX var lugn och vacker, fylld med kärlek och längtan och akompanjerad med en enkel gittar. En kombination som går rätt in i hjärtat på mig. En sån låt jag kan skratta av lycka och gråta av sorg till. Och sen kommer det här?

Visst kan jag förstå att Crayon är gjord för att visa GD's "roligare" sidor, och visst framkommer det tydligt i videon med alla galna kläder, färger, dunsande musik m.m. Eller vad säger ni om badringsankan? Eller pinocchio-näsan (som för övrigt växer och står när han kollar på flickors rumpor, bara jag som får dirty thoughts?). Eller varför inte GD utklädd till tjej?

Nu när jag tänker på det kanske det är det som är poängen med det hela? Att som när man låter ett barn leka fullt ut med kritor så blir det bara en salig blandning av alltihop? "Get your crayon!" är ett sätt att släppa lös fantasin, ta bort allvaret och göra det på ett coolt sätt. Men för mig faller det lite på att det bara känns som om de slängt in lite av allt möjligt och gjort en video av det. Jag får i alla fall ingen rätsida på det hela.  Jag tycker att om de nu satsar på att få lite swag genom att släppa loss, behövs det i så fall lite mer stil i det hela.

Fast strunt samma, GD är ju i alla fall söt i en sån galen miljö, så det är ju något man kan koncentrera sig på, och sen glömmer vi lägligt bort det andra? Jag kommer nog i alla fall i fortsättningen, när jag kollar mig i spegeln på morgonen, köra en "swag check", precis som GD verkar göra.


That XX finns att se i inlägget Gangnam Style och annan ny K-pop. För mer tips och musikvideos, besök gärna min youtube-lista K-pop 2012.

Gangnam Style och annan ny K-pop

Eftersom jag varit rätt frånvarande ett tag så har jag helt missat att skriva om Hela Gangnam style-boomen som kommit. Kort och gott, den rutinerade k-pop artisten PSY har med sin Gangnam Style tagit världen med storm. Låter och videon är awesome men nu har jag börjat tröttna lite på det hela, främst för att så mycket annan bra musik har hamnat i bakgrunden. PSY själv har redan tidigare gjort bra musik, så ni som börjat gilla Gangnam Style uppmanar jag till att kolla på lite fler av de saker han tidigare gjort, så som låten Right Now:

Eller varför inte PSY's Korea-video?

Eller den lite mindre kända låten Father:

Men anledningen till varför jag gjorde det här inlägget var egentligen inte för att tipsa om flera av PSYs bra låtar, utan snarare ett sätt att utrycka beundrarn för några andra kpop-artister och deras senaste kreaktioner.

Först ut är det senaste tillskottet till mina nuvarande favoriter. Bandet F.T. Island med låten I Wish:

Sedan har vi G-Dragon (från bandet Big Bang) med låten That XX:

Sen ska vi väl nämna några kvinnor också? Först ut är Secret med nya låten Poison:

Sist men inte minst är 2NE1 med I Love You som kom ut i sommras. Den är ju några månader gammal nu med 2NE1 blir aldrig uttjatad!

The Glass House

The Glass House är första delen i bokserien The Morganville Vampires av Rachel Caine och i början av boken får man möta sextonåriga Claire som precis fått sina kläder stulna ur tvättmaskinen i studenthuset där hon bor. Japp, hon är sexton år men så smart att hon nyligen fått börja på college. Hennes föräldrar lät henne med nöd och näppe flytta hemifrån och det är anledningen till varför hon för närvarande bor och studerar i staden Morganville i Texas istället för på någon större och mer privilegad skola (som hon egentligen vill).

Tanken är att ge henne lite tid att i lugn och ro lära sig att ta hand om sig själv istället för att släppa iväg henne allt för långt bort från hemstaden. Vad de inte vet är att det sällan är lugn och ro i Morganville, något Claire börjar bli varse först genom översittaren och supermobbaren Monica och hennes anhängare men som blir allt tydligare när hon plötsligt blir jagad av vampyrer och blir omhändertagen av tre ungdomar i The Glass House, varav minns en av dem visar sig ha en stor hemlighet. Hur ska hon klara av skolan, hålla föräldrarnas oro i shack och samtidigt lära känna sina nya vänner när ingenting längre är som det borde?

Handlingen och sättet att skriva boken gör att man lätt sugs in i historien. Det är någolunda lättöverkomlig engelska och storyn kanske främst riktar sig till ungdomar och övre tonåren. Detta innebär inte att jag inte satt fastklistrad vid boken och läste ut den på ungefär ett och ett halvt dygn. Det rä ganska självklart att jag kommer skicka efter nästa del i serien nästa gång jag skickar efter böcker. Den avslutades trots allt med en jäkligt stor cliff hanger, något jag gärna stör mig på men samtidigt inte kan låta bli att bli lockad av.

Presenting: Quinn!

Japp, här har inget skrivits på en del månader. Strunt samma tänker jag nu då jag har något att skryta om! Jag och sambon (japp, vi har blivit sambos vid det här laget) har skaffat en kattflicka. Hennes namn är Quinn och trots allt bråk hon ställer till med så kan man inget annat än älska henne. Håll till godo med dessa bilder: