Historien handlar kort om ett gäng elever som av en eller annan anledning hamnat på en musikinriktad skola. Alla har de olika förutsättningar när de kommer dit, med olika bakgrund, men de har en gemensam dröm. Att bli bättre än alla andra. Man får sedan följa deras mot- och medgångar, bråk och vänskap och utvecklingen av dem själva.
Jag var lite orolig i början då jag hört väldigt olika tankar om serien från andra som sett den, men jag fastnade ganska snabbt. Till och börja med så tilltalades jag av musiken, det var skönt med en riktig k-popig serie. Vad som snabbt kom därefter är att det handlar om så pass många karaktärer men på ett sätt som det hela inte blir rörigt. Antalet och spridningen av karaktärer och sidohistorier gör att serien går i från det vanliga "kille möter tjej"-scenariot som är så vanligt i dramor. Istället för att handla om en förvirrad kärlekshistoria handlar Dream High främst om vänskap, drömmar och musik.
skådespelarna då? Det kändes ju som om det skulle bli lite knepigt och att det fanns i alla fall någon man inte tålde. Speciellt rädd blev jag när jag hörde att IU var med, jag är inte särskillt förtjust i henne då hon ofta känns för söt och perfekt. Jag blev glatt överraskad, både av IU och av de övriga skådespelarna. IU's karaktär var nästan den jag gillade absolut mest i serien, hon var lagom mjuk och söt men hade samtidigt sina skavanker, klumpighet och blyghet. Fast jag tror att hon nästan var sötare när hon var tjock (se serien så fattar ni).
Många av de andra skådespelarna kommer även de från Koreas musikvärd, främst kanske Suzy (Miss A), Taecyeon (2PM), Wooyoung (2PM) & Eun Jung (T-ara) då dessa spelar några av huvudrollerna. Kända namn och kända band. Det var roligt och intressant att se dem i en skådespelarroll och det kändes som man fick en lite bakgrundsblick till hur de själva ser på musiken. Hur mycket av det som var spelat kan man ju aldrig vet men man får ju alltid fantisera.
Kanske det jag gillar allra mest med serien är det bakomliggande budskapet att man ska kämpa hårt för att uppnå sina drömmar, samtidigt som man ska njuta av vägen dit. Ett budskap som jag faktiskt behövde få just nu, när det är som mörkast och tråkigast.
När jag satt och spanade lite på nätet rörande Dream High hittade jag min favoritscen så här kommer en spoilervarning då videon är tagen i sista avsnittet, även om den kanske i sig inte avslöjar så mycket om historien innan:
