Hemma igen

Igår var det alltså åter dags att resa, och liksom många andra av mina dagar var denna dag innehållsrik. Det började med att man vaknade i panik och kommit ihåg att man glömt att ställa klocka. Det visade sig inte vara några problem då jag vaknade en timme innan den avsadda tiden. Morgonen spenderades med att äta och göra sig klar inför resan. Främst att lyckas packa väskan så bra som möjligt. Jag fick i alla fall en full IKEA-kasse över med saker jag inte hade plats med, så den står fortfarande säker hemma hos mina föräldrar inför nästa resa eller besök.

Jag hade megatur att J-chan kunna skjutsa mig till tåget eftersom att det innebar att jag och mamma inte behövde lösa något med bil och bilnycklar som antagligen skulle krångla på ett eller annat sätt :/ Hon var helt i tid vilket gjorde mig väldigt glad då jag har en tendens att stress så fort jag ska förlita mig på någon annan. Sorry J-chan men det gäller inte bara dig! <3

I vilket fall bar det snart iväg med tåg eftersom både vi och det var i tid ^__^ väl på tåget möttes jag dock av kaos. Väskor stod i alla gångar och på alla hyllor och framför alla lediga stolar. Tydligen hade en man dessutom tagit min plats och sa att jag inte skulle få sitta där då allt krånglade för alla. Det visade sig att han ljög något och det var bara hans platsbiljett som hade krånglat då det blivit någon form av dubbelbokning. Efter ett litet samtal med "konduktörskan" så fick jag min sittplats med tillhörande eluttag så jag kunna ta fram datorn och plugga lite.

Tyvärr hamnade jag nog bredvid den pratigaste mannen på hela tåget, vi satt och pratade om lite allt möjligt ända ner till Uppsala där han skulle kliva av. Bland annat fick jag höra lite historier från det att han var militär. Han berättade också att hans dotter jobbade som lärare och vi samtalade lite om vilka problemelever det finns nu för tiden.Blev alltså inte så mycket plugg som jag hoppats på >____<

Det gick i alla fall i övrigt bra, inga förseningar för tåget i Stockholm, inga elaka människor och inget krångel med packningen. Däremot såg jag ett par sj-tjänstemän (eller vad man nu ska kalla dem) som stog på centralen och bara verkade fungera som hjälp för de som inte hittar, inte kan läsa svenska skyltar m.m. Det är nog ett jobb jag skulle gilla att ha. Att bara stå där hela dagarna och känna mig lite viktig och snäll genom att stå till tjänst för alla dessa olika människor. Jag skulle lätt fixa det, ett litet leende här, en liten beskrivning där och så kanske något litet "lycka till" så har jag tjänat ihop mina egna pengar samtidigt som jag underlättat dagen för någon annan. Verkar ju toppen ^__^

I vilket fall, resan från Centralen var händelselös och smidig. Satt bredvid en annan tjej i min ålder som verkade väldigt ointresserad av att prata, så då gjorde jag inte det. Höll på att somna precis när jag skulle av men av kom jag xD Sen fick jag ont i armen av att dra väskan från stationen, det var så skönt att komma hem.

Det blev en sväng in i duschen och ett försök till att packa upp och sen ringde telefonen. Det var en telemarketing-kille som praktiskt taget satt och ljög för mig. innan jag visste ordet av spelade jag in ett avtalsmanus. Jag har ju lite förkunskaper om sådan så insåg ganska snabbt mitt misstag men då var det försent. Det blev helt enkelt till att ringa Tele2 och begära att de skrev tydlig kommentar i systemet att jag ej vela genomföra någon förändring. Förhoppningsvis så fungerar det men jag vet ju hur det fungerar på de där ställena. Telefonköerna kostade mig också sammanlagt ca 40 kr, känns lite jobbigt bara det...

Men efter det kom äntligen M över till mig och gjorde dagen lite bättre. Så efter att jag klängt runt hans hals i massa minuter kokade jag soppa och sen kollade vi på Angel resten av kvällen. Var skönt att bara sitta bredvid honom även om det var tydligt att han var väldigt trött efter en dag på jobbet. Vi gick och lade oss tidigt och jag sov som en stock min vana trogen. Jag har saknat att sova bredvid honom mest av allt!